Hej fina vän, hoppas att din måndag varit fin så här långt?
Här är allt bara bra om än lite trött fortfarande efter flera dagar med migrän.
Och som jag berättade igår så har det varit en lugn helg med mycket tv-tittande och seriemys, ch bland allt som sågs så fanns det något som berörde mig lite extra.
Jag är egentligen inget fan av Stjärnorna på slottet som gått i evigheter på SVT, men nu denna omgången har jag gjort ett undantag eftersom ingen mindre än Carolina Gynning var med.

En bild från arkivet med soffbordet i stan, Per Öberg-bordet från Svenskt Tenn med helt ljuvliga pioner i ett vårskirt ljus.
Och till alla som undrar så har jag kvar min sekelskifteslägenhet i Malmö, den kommer jag nog behålla för alltid.
Men åter till Carolina Gynning, en sån helt otroligt grym tjej vars framfart jag följt sedan hon var med i Big Brother för en herrans massa år sedan, och alltid gillat och imponerats över det som hon gjort. Från skandalomsusade Big Brother till bloggare och influencer, programledare för en massa olika program på TV, konsten, företagandet, ja allt har hon gjort oruckat utan att bry sig om vad andra tycker.

Så ja, jag satt klistrad framför TV:n i lördags och hörde Carolina Gynning berätta sin historia på klingande skånska, en dialekt som hon varit trogen trots alla år i Stockholm, ja det har blivit lite av hennes signum, och man älskar ju henne lite extra bara pga det.
En gripande historia från början till start och det var helt fantastiskt att se hur hon styrde skutan från mål till start i ett högt tempo.
Så högt att det inte fanns plats för övriga deltagare att ”styra hennes berättelse” i annan riktning än den hon själv bestämt.
Och ja, det var imponerande att se och höra henne dela mid sig av allt men ändå i den mängd som hon själv kände var ok.
Jag tror att många har förutfattade meningar om Carolina Gynning och andra person som framkommer ofta i media, men jag kan varmt rekommendera att lyssna på berättelsen och sen göra sig en egen uppfattning, programmet finns HÄR

Som sagt, jag har följt Carolina Gynning i snart 20 år, det var ju 2004 som hon vann Big Brother och alltid gillat hennes stil och att hon vågar ”vara sig själv” och av samma anledning köpte jag en hyfsat stor oljemålning av Carolina på en vernissage på Ystad Saltsjöbad påsken 2010.
En målning som sedan dess har funnit i vår lägenhet i stan på lite olika ställen, bla i vardagsrummet över soffan och i hallen.
En målning som sticker ut och tar plats precis dess skapare, så glad för denna målning som alltid har en speciell plats i mitt hjärta.

Ja, sådär ser det visst ut i hallen hemma i stan, jag är ju väldigt sällan där sedan vi skaffat boende även i Torekov men jag börjar längta dit allt mer så vem vet, jag kanske byter location snart.

Ha en fortsatt fin kväll.
Kram