Älskade Torekov, min bästa plats på jorden och ja jag vet att det kan låta klyschigt med påstående som detta men har man en gång fått känna på riktigt att ”här trivs jag oavsett vad” ja då vet man på ett ungefär vad jag menar.
Ska man förstå storheten med Torekov så måste se bortom bykärnan som blomstrar upp under juli månad med folkliv, öppna sommarrestauranger och butiker, Morgonbryggan och färjan ut till Hallands Väderö, det är så otroligt mycket mer och under årets alla dagar, jag lovar dig.
Träden som formats av havets krafter och nästan ligger jämns med marken, stigar som trampats av fötter som mina, som pryds av rullstensåsens stenar som har legat på samma plats seden istidens slut.
Ja, ponera det….
Igår tog jag stigen ut från byn, förbi stranden och campingen och vek sedan av och tog den gnagliga stigen ut på naturreservatet som ligger mellan golvbanan och havet.
Havet är så påtaglig här överallt och det kvittar nästan åt vilket håll man går så finns havet där och gör sig påminnt.
Nu under sommaren stundtals spegelblankt men minns även hur det stormade tidigt i våras och det kändes som om vågorna skulle sluka hela byn…
Väder och vind är ju inget vi styr över och jag tänker att man behöver både good och bad för att uppleva kontrasterna och verkligen uppskatta när det är som finast, som nu.
Naturens tecken
Gärdsgården som skapats för hand för jag vet inte hur många år sedan, och som fortfarande finns där och påminner om svunna tider…
Vem skulle gör något liknande nu 2022, inte jag eller du….
Går man här längs med havet så gör man även sällskap med lösgående får och kossor och ja vem skulle inte kalla detta för betesmark deluxe? Djur som har det så här måste ju må bra tänker jag och önskar att fler kunde ha detta i åtanke när man står inför olika val i mataffären….
Lite senare kom jag fram till den lilla primitiva badplatsen som verkligen inte erbjuder några bekvämligheter, men sannerligen naturbad när det är som bäst.
Jag älskar badplatser som dessa som man hittar mitt ute i ingenstans och där man kan få bada alldeles ensam utan ”bombare”, plask och tjut, om man har tur.
Bilderna i detta inlägget tog jag i stunden med mobilen och gör väl inte det hela någon direkt rättvisa, men ändå man kanske kan ana hur fint det är bortom allt det där andra?
Stigen fortsätter bort mot Hovs Hallar och och om man vill ända till Båstad, men jag vek av tidigare och gick in mot Torekov igen.
Såg att buskarna är fulla av omogna björnbär och att ljungen blommar ståtligt i lila nyanser, små påminnelser om att hösten är i antågande.
Njuta här och nu, suga ut det sista av sommaren, lova att du gör det.
Kram
0 kommentarer