Livrädd för att falla

*inlägget innehåller annonslänkar*

Efter min olycka i början på året, jag slog ju en baklängesvurpa på en isfläck i hamnen inne i Båstad under en promenad en kväll i januari och slog mig illa.
En långdragen och traumatisk historia för min del med en svårt krossad handled med flera benbrott som jag först fick vänta 2 veckor mellan det provisoriska gipset jag fick på akuten den kvällen tills det fanns möjlighet att operera.
En operation som blev större än vad de först trodde och som varade i ganska många timmar.
Därefter följde 6 veckor av konstant smärta, ett gips som först var felsatt och därefter ett annat gips som sen dock upp till axeln i princip och totalt mlev det 8 veckor med gips.
Därefter följde rehab och besök hos sjukgymnast och trots att jag påtalade att det kändes fel, gjorde ont, såg hemskt ut osv så var det ingen riktigt som vill lyssna.

 


Men jag lyckades stå på mig, fick träffa en annan läkare för en andra bedömning osv och då visade det sig att det är ett benbrott som inte blivit åtgärdat, dvs min handled är fortfarande bruten på ett ställe samt att skruvar sitter utanför fixeringsplattan på ett annat ställe.
Därefter har jag blivit remitterad till handkirurgen i Lund och väntar på operation som inte kommer bli förrän först nästa år.
Med detta sagt, och ändå inte allt i detalj så har det snart gått ett år med handikappad arm och ständig värk från handleden upp till armbågen.
En smärta som blivit ännu värre nu när det är kallt oavsett hur mycket jag tar på mig när jag går ut.

 

Kylan ja, och sen kom ju snön och det hala underlaget även till oss här i söder, ett lite ovanligt inslag här hos oss för det mesta men nu är det minsann riktig vinter igen.
Och med denna kom även ett annat bakslag för min del, jag är nämligen livrädd för att falla igen så som jag gjorde vid olyckan.
Det nästan söker mig och gör att jag mår illa vid blotta tanken på att gå ut och stapla runt på de isbelagda gatorna och trottoarerna som inte sandas osv i någon större utsträckning vad det verkar.
Bara här utanför huset som vi hyr i Torekov är det rena isgatan och liknande underlag inne i Båstad och i Halmstad där vi var och försökte ta en promenad igår.


Till viss del är detta säkert ett hjärnspöke för min del, jag har aldrig ens funderat på detta tidigare men nu tänker jag på det hela tiden.
Jag som älskar att vara ute och ta mina promenader året runt känner mig såklart väldigt begränsad och inlåst just nu både på grund av värken och rädslan.

Jag nämnde ju detta i ett inlägg tidigare och berättade då att min man slagit en vurpa han med (han bröt dock inget) och efter det är det flera fina följare som tipsat mig om ICEBUGS och att dessa isdubbade skor och kängor är toppen när det är halt ute.
Jag tänker mig ett par som dessa HÄR eller denna modellen HÄR om jag hittar dem till dam i min storlek.
Ett tips som är guld värt för mig och vill gärna dela med mig detta vidare då det kanske kan hjälpa någon annan i samma situation?

Just nu har jag iallafall ett par lite coola vinterstövlar från Rubber Duck, men ska såklart beställa ett par ICEBUGS så snabbt det bara går.
Ha en fin kväll!

2 reaktioner på “Livrädd för att falla”

  • Ella skriver:

    Ja. Gör det. Hade tänkt tipsa er om icebugs. Jag köpte ett par för tre år sen för vinterlöpning och de är fantastiska. Jag kan springa på ren is utan att slira. Tom backar som är snötäckta med is under.
    Köpt till både mor och svärmor sen dess för att de ska slippa halka. Man låter som en gammal person om man går med dem på isfri asfalt men hellre det än vurpor. Lycka till

  • Monika skriver:

    Hoppas att det ger dig samma känsla av säkerhet som jag har och känner med Icebugg.
    Vi bodde tidigare i Fryksås, Dalarna med två hundar och van med Stockholm väder, så blev det många vurpor, mitt första möte med Icebugg var där, ett måste helt enkelt.
    Trevlig kväll Monika

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.