Hej

Hej fina bloggvän.

Vad fint att du är här trots att jag inte hört av mig på ett tag, närmare bestämt 3 veckor var det väl sedan det senaste inlägget…
Det här är inget jag gjort medvetet för att skapa vare sig mystik eller nyfikenhet kring min person, det har helt enkelt inte gått och det tar emot även nu, men jag känner mig tvungen.
Jag var tvungen att stänga av och lägga ner allt för att få lugn och ro och mobilen, datorn osv har varit helt avstängda tills idag.
Men, det gick till en gräns för känns nämligen inte speciellt avstressande eller bekvämt för min del med den cirkus som dragits igång, där personer anonymt har kontaktat polisen, min man, mina föräldrar (anm jag är 44 år) för att för reda på “vad som har hänt mig”?
Missförstå mig rätt men det blir lite makabert och påträngande rent privat inte minst så som jag känner mig just nu.

De senaste åren har varit minst sagt kämpiga på alla plan, både privat och jobbmässigt, och gudarna ska veta att jag kämpat och försökt att göra mitt allra bästa.
Kämpar gör vi ju alla till mans på vårt sätt och med den verklighet som vi alla lever i, så jag menar inte på något sätt att jag haft det svårare eller att jag kämpat hårdare än någon annan, men prestationsångesten och att hela tiden känna sig misslyckad och oaccepterad tog överhanden, och ja sen var det som det blev helt svart.
Som om all ork bara rann ur kroppen.

Så där befinner jag mig just nu ungefär, jag är här men mår inget vidare utan tar var dag som den kommer och försöker att bli hel i mig själv igen.
Jag vet inte hur framtiden ser ut, idag känner jag mest att allt är sagt och gjort och att det inte finns mycket mer att berätta eller visa upp för min del, kanske känns det annorlunda imorgon men det får tiden utvisa.

Jag vill från hjärtat tacka för all Din omtanke och för att så många hört av sig till mig som jag inte orkat svara.
Som sagt inte av ondo eller för att jag inte velat höra av mig, utan för att jag inte klarat av det.
Att skriva detta inlägget känns som ett misslyckande i sig, att erkänna sig svag och nedbruten och att inte “palla trycket” och hålla ihop livet så som de flesta andra tyckt klara av.
Jag är bara jag och försöker vara ärlig även om det känns väldigt ledsamt och tungt just nu och jag hoppas innerlig att inte detta tolkas rätt och inte på motsatt sätt.

Kram Anette

43 reaktioner på “Hej”

  • Maria skriver:

    Anette, tack för alla fina inlägg. Lägg bloggen åt sidan nu och fokusera på att ta hand om dig själv. Innerlig hälsning/ Maria

  • Jannice Wistrand skriver:

    Kära Anette, ta all den tid du behöver. All kraft , energin och kärlek till dig i denna stund. Livet är svårt, komplicerat, ger oss utmaningar. Ta det inte som en svaghet. Styrkan är att visa att man är mänsklig. Precis som du gjort. Alla har vi vårt att bära. Stor kram till dig och rå om dig ♥️

  • Karin Sköldberg skriver:

    Stor kram, Anette! Låter klokt att stänga av och visar också en styrka att klara av det (inte helt lätt att koppla ner…). Ta den tid DU behöver och strunta i det digitala livet ett tag – du missar inog inget som är viktigare än din egen hälsa. Ta hand om dig. //Karin

  • Maria Sahlin skriver:

    Hej Anette,
    Ger dig den allra största kramen jag kan ❤️. Misslyckad är ett ord jag aldrig skulle kunna associera med dig…. tänker istället på ord som kunnig, empatisk, mänsklig… en kvinna som vågar ha åsikter och stå för dem. Ingen är dock så ”stark” att man klarar allt. Jag vet inte vad det är som har varit jobbigt i ditt liv och jag har inte med det att göra heller men… jag vet att jag har saknat dig och att jag tycker om den person jag ”ser” på din blogg.
    KRAM till dig Anette 💕

  • Ulrika skriver:

    Hoppas du mår bättre snart. Inte är du misslyckad! Jag tittar ofta in för inspiration och tycker du driver en underbar blogg! Alla känner vi oss värdelösa ibland men den känslan sitter mest hos oss själva. Kram till dig!

  • Carina skriver:

    Att livet är tungt och besvärligt emellanåt och att man behöver ta hand om sig själv är aldrig ett misslyckande, det är så livet är för de flesta. Ta hand om dig, försök njuta av naturen och våren, förhoppningsvis vänder det för dig snart.
    /Carina

  • Suz skriver:

    Så ledsamt. Erkänner att jag undrat, du har ju alltid varit så otroligt flitig med uppdatering. Hoppas du snart hittar tillbaka till det som är viktigt för just dig, det är ju det som är det viktiga, och helt utan press att vare sig förklara eller be om ursäkt. Kram

  • Ilse Hedin skriver:

    Anette, kommer att sakna dina inlägg! Ta den tid du behöver för att bli hel, glad och stark igen.
    Kram 💕

  • Pernilla skriver:

    Vi kommer sakna dina fantastiska inlägg och den bästa inredningsbloggen någonsin, men det viktigaste av allt är att du tänker på dig själv i första hand och tar hand om dig.
    Hoppas du orkar ta kontakt med vården för det finns bra mediciner och terapeuter som verkligen kan hjälpa i sådana här lägen.
    Tack för att du orkade skriva några rader vilket raderade min rädsla för att du kanske avlidit… 😢
    Stor kryakram!
    ❤️

  • Pernilla skriver:

    Vi kommer sakna dina fantastiska inlägg och den bästa inredningsbloggen någonsin, men det viktigaste av allt är att du tänker på dig själv i första hand och tar hand om dig.
    Hoppas du orkar ta kontakt med vården för det finns bra mediciner och terapeuter som verkligen kan hjälpa i sådana här lägen.
    Tack för att du orkade skriva några rader vilket raderade min rädsla för att du kanske avlidit… 😢
    Stor kryakram!
    ❤️

  • Catrine skriver:

    Styrkekram,
    Känner inte dig men har funderat över det här med att vara influenser. Måste vara tufft att bära allt ensam och mäta sig med andra hels tiden, och inte kunna bolla med någon. Finns det möjlighet för dig att dela kontor med andra egenföretagare? Ibland är det där med kollegor en vinst, någon som kan hjälpa dig men som du också kan hjälpa. Ibland är det skönt att få tillhöra också. Du verkar vara en fin person som säkert har mycket att tillföra andra kollegor. Jag hoppas verkligen att du hittar tillbaka till ditt skrivande. ❤️

  • Ann-Christin skriver:

    Var rädd om dig, det har ett alldeles för högt pris att betala när man inte lyssnar på när kroppen säger ifrån…
    Var med din familj vänner o vovvar o hämta kraften igen, o låt det ta tid.
    Kram
    Ann-Christin

  • Maj skriver:

    Gott att du orkade skriva lite hur du mår. Ta den tid du behöver. Vi finns här utan krav. Livet är tufft många gånger när man känner att förväntningar å krav tar över livet. Styrke kramar till dig.🌹❤️

  • Mittdittovitt skriver:

    Skönt att höra att du inte råkat ut för någon olycka även om, detta säkert är minst lika jobbigt. Jag älskar din blogg, ditt IG konto så jag väntar här i fall och om du orkar mer längre fram igen. Du inspirerar mig massor.
    Önskar dig allt gott och kärlek.
    Tänk nu bara på dig och dina egna behov.

    Ta hand om dig!
    Kram Fia

  • Anna-Karin skriver:

    Det är aldrig ett misslyckande att må dåligt, det är en del av livet till och från.
    Det kan aldrig vara svagt eller ett misslyckande att stå upp och visa att man mår dåligt och att det ibland är tungt. Det krävs mod, självinsikt och medmänsklighet samt prestigelöshet. Egenskaper och värden som i dag är viktigare än någonsin. Tack för att du värnar dem.
    Var snäll mot dig själv, det förtjänar du

  • Anita skriver:

    Har varit i samma läge som du. Först tog jag inte emot hjälpen jag kunde få. Mest på grund av min arbetsplats inom vården. När jag väl bestämde mig efter nästan ett års sjukskrivning var det det bästa jag gjort. Att tillfriskna var för mig en lång och lärorik resa, inte minst om mig själv.
    Massor med kramar till dig och jag vet att du kommer att fixa det på ditt sätt. 💚

  • Åsa skriver:

    Ta den tid du behöver Anette, lägg bloggen åt sidan och umgås med nära och kära. Jag har saknat din blogg och förstod att något hade hänt. Ta hand om dig ♥️. Mvh Åsa

  • Anette, jag har varit på väg att skriva till dig så många gånger den senaste veckan här, men mitt liv ser inte riktigt ut så att jag kan fullfölja det jag vill alltid. Du har varit och är saknad här i den digitala världen. Samtidigt gör du rätt i att bromsa och ta hand om dig. Jag hoppas att du kan hitta ett förhållningssätt till det som är/har varit svårt. Och hitta en väg i det. Låter kanske flummigt och floskligt, men det ligger väldigt mycket erfarenhet av sorg och besvikelse på livet bakom det jag skriver. Och förmåga att vara lycklig trots omständigheter. Jag tror inte att du följer mig, och jag skriver väldigt sällan om mitt privata liv, även om jag då och då antyder. Jag blev väldigt illa berörd av de kommentarer som du blev utsatt för tidigare. Helt oacceptabelt. (Både under valet och det som handlar om utseende) Vi som är schyssta är så många fler men kanske inte därför märks så mycket. Jag hoppas att mina ord bidrar till hopp och helande, vad det än gäller. Jag har stor respekt för dig både som människa och som yrkeskvinna. Tack för allt du bidragit med hittills. Du är välkommen tillbaka när du vill det

  • Tack för att du orkade skriva detta, har undrat vad som hände. Det var visst livet som hände. Att stänga ner när orken inte finns är en otrolig styrka och all pepp till dig att ta det i din takt. Även om det inte känns så nu så kommer det en dag när du är tillbaka. Inte exakt som förut men med en hel hög nya erfarenheter och insikter så varm kram, ta hand om dig (du måste inte bevisa något för någon) och lycka till❣️

  • Ulrika skriver:

    Du, det är HELT OK att känna sig misslyckad, att känna nederlag! Det gör ALLA då och då. Men om du känner att det till slut blir en vår filt, ja då ska du söka stöd eller hjälp hos någon som kan det till yrket. Jag har gjort det i omgångar. Se det som en chans att växa, för det ÄR tufft men du kommer ut starkare, visare och mer du! Kram.

  • Alexandra skriver:

    Så starkt skrivet av dig. Jag önskar dig allt gott och hoppas att du får all hjälp du behöver. Vi läsare finns här när du är frisk nog:-)
    Det är verkligen vår tids sjukdom med så många drabbade. Önskar så att du slapp genomlida det. Och med sjukdomen en sån hemsk känsla av misslyckande – men du är ju allt annat än misslyckad! Det är så starkt att orka skriva om detta, allt annat än misslyckat. Och din fina, fantastiska blogg!!! Allt annat än misslyckad<3 Det är sjukdomen som talar.
    Många styrkekramar<3

  • Linda skriver:

    Hej Anette❤️
    Det är verkligen inget misslyckande med att erkänna att man har det tufft! Det är tecken på styrka skulle jag säga!!
    Jag har varit med om liknande, påfrestningarna tog över och jag hamnade med utmattningsdepression som tack! Det är inget att leka med så ta hand om dig själv❤️ Du är fantastisk precis som du är! Stor kram 🤗

  • Ann-Katrin Wiig skriver:

    Hej Anette!
    Styrkekram till dig! Jag har förstås undrat varför jag inte har kunnat läsa din blogg, den bästa inredningsbloggen enligt mig.
    Ta all tid du behöver för att må bra igen och gör bara det som känns rätt för dig. Kanske har vi tur som får läsa din blogg igen längre fram.☀️💕

  • Victoria Friis skriver:

    Hej Anette, så ledsen att höra att du inte mår bra. Ta den tid du behöver. Det viktigaste är trots allt hälsan och privatlivet. Ibland är vi väldigt hårda mot oss själva. Ta hand om dig så ses vi snart igen. Varm kram Victoria (från String Furniture)

  • Sally skriver:

    Ta hand om dig!

  • Lotta skriver:

    💕

  • Lotta skriver:

    Ta hand om dig

  • Sanna skriver:

    Styrkekramar! 💕
    Bloggen kan vänta! 💕

  • Mia skriver:

    ❤️

  • Jenny skriver:

    Ta hand om dig💞

  • Katarina skriver:

    Jag vill bara säga att jag tycker att du är fantastisk som kan beskriva hur du känner dig. Du är allt annat än svag. Jag tycker att det är ett tecken på att du är en ena stående stark kvinna. Att visa att man inte mår bra är inte en svaghet. Önskar dig allt gått och att du hittar tillbaka till den du vill vara. Kramar Katarina

  • Lovisa skriver:

    Styrkekram! Tufft av dig att visa dig svag, en eloge till dig i denna polerade värld. Kämpa på 💙

  • Ingrid skriver:

    Var rädd om dig ❤️ Kram

  • Pernilla skriver:

    Åh, vad jag är glad att du skrev detta inlägg. Har tänkt och oroat mig varför du inte haft några nya inlägg. Hoppas du hittar tillbaks och det viktigaste av allt mår bra. Det är inte en svaghet att visa att livet har motgångar. Det är mänskligt. Du har en fantastisk blogg och hoppas du hittar tillbaks till glädjen. Stor kram och hopp om styrka från Pernilla

  • Marie skriver:

    Du är inte ensam i mörkret. Ingen dömer dig. Ta hand om dig, låt det ta tid. Varma tankar till dig!

  • Lise-Lotte skriver:

    Du är inte ensam!
    Å, vad jag känner igen mig i det du skriver.
    Ta hand om dig 💗

  • Anna Rommedahl skriver:

    Varma tankar.

  • Victoria skriver:

    Du är en frisk fläkt i den här branschen, du är helt fantastisk på det du gör och du sticker ut med ditt content. Ditt konto är det konto jag alltid vänder mig till när jag vill veta vad som händer just nu, vad som är trendigt och vilka nyheter som är på gång. Du är så grym!

    Men vet du vad? Inget av det spelar den minsta roll om man inte mår bra. Hoppas att du ger dig själv tid och att du ser till att göra det dom känns bäst för dig. Allt annat är obetydligt! Verkligen så. Låt det ta den tid det tar och vill du inte komma tillbaka så är det också okej! Och oavsett vad så är det aldrig något misslyckande.

    Kram housebyalake

  • Christins skriver:

    Ta hand om dig och låt det ta den tid som krävs💙
    Saknar dina inlägg, har köpt ”massor” av förslag!

  • Britt-Marie skriver:

    Ta hand om dig. Tänk bara på dig själv och gör det du mår lite bättre av. Det finns medmänniskor som är snälla och förstående inför livets prövningar. Allt gott till dig. 🌷

  • Johanna Bradford skriver:

    Massor med värme och omtanke till dig ♡

Lämna ett svar till Ulrika Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.