09:10 | maj 6, 2018 | Inredningshjälpen
Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva just nu, jag känner mig bara tom och ledsen och tycker mest det känns meningslöst.
Efter mitt inlägg igår om min nya baddräkt så lade jag upp en av bilderna på Instagram, tidpunkten gör det var sent på kvällen här i Thailand, så strax därefter gick jag till sängs.
I morse när jag vaknade möttes jag av ett kommentarsfält under bilden av sällan skådat slag, och det var ingen läsning som bidrog till en bra start på dagen.
Jag blev både ledsen och arg på samma gång,för vem har rätt att kommmentera mitt utseende på ett sådant nedlåtande och förnedrande sätt?
Det är inte ok.
Jag har aldrig utgett mig för att vara någon förebild när det gäller kroppsideal, eller något annat för den delen, utan försöker bara var min bästa version av mig själv vad det än gäller.
Do no harm som det så fint heter, ”alla har rätten till sin egen kropp”, ”du är fin som du är” och alla andra fina uttryck som vi använder oss av, gäller alltså inte om andra kvinnor anser att en annan kvinna (som de inte känner överhuvudtaget) är för smal?
Då är det minsann fritt fram att berätta hur hemsk vederbörande ser ut, att hon är en dålig förebild, anorektiskt etc.
Det var kommentarer om att man skulle sluta följa mig på Instagram eftersom jag är en dålig förebild osv och ja, det var en hel del som avföljde mitt konto igår….
För att jag lade upp en bild på mig själv i baddräkt, vilket jag ångrar djupt idag och min första reaktion var att radera allt och antagligen kommer jag aldrig mer att visa mig i baddräkt eller liknande igen här i bloggen eller på Instagram.
Det kan det aldrig vara värt.
Jag visste inte att jag var tvungen att se ut på ett visst sätt för att göra det.
Men så tänkte jag en vända till, de otroligt elaka och sårande kommentarerna hade nämligen även fått svar på tal av stöttande kvinnor och män.
Som hade modet att ryta ifrån och säga att nu får det vara nog, och som visade mig så mycket kärlek på alla sätt och vis.
Så inlägget får ligga kvar, åtminstone för nu för kärlek övervinner allt även om det är grymt jobbigt ibland.
Och nej jag ska väl inte behöva försvara mitt utseende, om hur smal jag är eller inte, om mina händer ser ut äckliga ut osv osv, eller vad säger du?
Skulle någon ifrågasätta och skriva elaka kommentarer om jag var mullig eller t om mycket överviktig, bara hade ett ben, inget hår eller femton tår?
Jag har alltid varit relativt smal, tränat och rört på mig mycket vilket jag gör ännu idag eftersom det lindrar min spänningsvärk och förebygger så att jag får färre migränanfall.
Jag dricker aldrig alkohol eftersom även det utlöser min migrän, jag röker inte osv men skulle söndriga dömma eller komma med pekpinnar till dem som gör det.
Migränanfallen kommer annars i skov, alltid i samband med PMS och kan i värsta fall vara i tre dagar och göra mig sängliggande.
Jag har även de senaste två åren fått aggressiv Afte (obotlig sjukdom) som gör att jag får som munsår fast inuti i munnen, på tungan osv vilket gör att jag måste utesluta vissa saker helt från min kost och allra mest problem får jag om jag äter paprika och chilli i all former.
Det räcker med minsta lilla dolt i en maträtt eller produkt för att såren ska blomma ut igen.
Efter att jag upptäckt detta har jag även blivit varse att just paprika, paprikakrydda, alla typer av chilifrukter osv finns i väldigt mycket även om det inte ser ut så om man inte läser det finstilta, frågar ordentligt när man beställer mat osv.
Värst är det så klart när jag äter ute, trots att jag berättar, frågar osv blir det så gott som alltid missförstånd kring detta och en massa strul med det som jag ska äta.
Så pass att jag börjat tycka att jag är till besvär när jag ska beställa mat på restaurang osv, om du bara visste hur mycket chili det ska hackas ner i allt även om det inte står på menyn.
Så ja, på det sättet har jag allvarliga problem då jag nästan alltid oroar mig för att jag ska få i mig något som utlöser Afte, men jag känner ändå inte att jag behöver varken förklara eller försvara mig på något sätt egentligen.
Jag har tex aldrig rapporterat om alla de gånger jag varit sjuk i migrän eller varit så sjuk av Afte att jag varit sängliggande i feber och behövt ta både penicillin, kortison och smärtstillande för att uthärda smärtan och endast kunnat dricka allt vatten osv.
Slutligen vill jag från botten av mitt hjärta tacka alla som skrivit så snälla och stöttande kommentarer på Instagram, och anledningen till att jag inte svarat, kommenterat osv är som sagt för att jag ovetande sov när allt detta pågick som värst.
Men detta i fokus tror jag trots allt att det finns ett litet hopp om en bättre framtid där tjejer i alla åldrar, vuxna och medelålderskvinnor samt äldre kan vara snällare mot varandra eller åtminstonne sluta att utagera elakt bara för att de kan gömma sig hemma bakom sin skärm.
Önskar Dig en härlig söndag.