Ett tag trodde jag att jag hade dött och hamnat i himmel-
riket, men det förstod jag snabbt att så var inte fallet.
Jag har aldrig haft den ambitionen.
Vi har helt enkel förflyttat oss en bit längs Bodrumkusten
och är nu på en väldigt plats som jag har drömt om att få
komma till sedan jag visste om att den fanns.
Mina förväntningar var såklart höga eftersom vi besökt två
andra sådana här resorter på andra platser på jorden, men
att det skulle vara SÅ här vackert…..jag grät när vi kom hit
i morse, och jag antar jag gör det samma när det är dags
för oss att åka hem.

Ja här bor vi, i ett litet terracottafärgat sten cottage som ligger
inbäddat i det vackraste landskap jag tror jag någonsin har skådat.
Olivlundar, enorma tallar som blandas med havets glitter, nya ting
som skymtar i princip överallt.
Sandsten, granit, marmor och akaciaträ, så behagligt att vila ögonen
på att man inte kan förmå sig själv att sluta titta på allt det som vi
omges av.

Vackert och stilla.
Lugnet.
Nyss åkte vi genom livliga turistståk på vår väg hit, och nuså känns
det som vi hamnat i en annan värld där vi är helt och hållet för oss
själva, bara vi två.

Nu ska vi fortsätta att njuta av dagen och bara ta det lugnt.
Bada, äta lunch i skuggan och sen fortsätta med ingenting
alls.
En lugn och skön semester.

Inredningshjälpen/Anette